Inte som det var tänkt
Ja idag blev det inte som det var tänkt...
Morgonen och dagis-timmen gick jättebra och jag fick kollaget gjort så att dotttern ska ha nåt att titta på då hon ska vara där själv. Men sen... Det var efter dagis som den här dagen spårade ur! Vi satt i bilen på väg ner på stan, dottern satt och åt en banan. Väl nere, och precis vid trafikljusen innan vi skulle svänga in mot parkeringshuset, så går vårat hem-larm! Jahapp! Det vara bara till att vända och åka i ilfart hem. Sambon sprang upp för trapporna för att se vad som hänt (eller vem som hade brutit sig in) nån minut senare så ringer min mobil och sambon låter på rösten som om han brottas med någon "du måste komma upp nuuu!!" Och jag sliter loss dottern ur bilbarnstolen, får ut oss ur bilen och lyckas även låsa bilen, sen springer jag upp för trapporna (3:e våningen utan hiss, med en väska på ena armen och en snart 2 årig dotter på den andra). När vi kommer in så ropar jag på sambon och han svarar innifrån datarummet, där står han och har tagit emot 2 hyllor som rasat ner över hans skrivbord! Så jag får hjälpa honom att hålla i och lyfta bort dem därifrån. Och nu undrar ni om vi är så dumma så att vi ställt alldeles för tunga saker på hyllorna, men nej det är inte det som är felet. Utan problemet är väggen! Väggen rör på sig och då grannarna smäller i dörrarna (en del av våra grannnar kan inte stänga dörren normalt) så blir det spännningar i väggen och saker flytttar på sig. Sen är väggen av nån sorts blandning, av bland annat röd tegel. Så efter att väggen "vibrerat" för många gånger så blir skruvhålen för stora så attt både plugg och skruv åker ut från väggen. (Vi har nämligen varit med om detta en gång tidigare). Så sambon plockade undan det värsta, jag gav dottern lunch och sen åkte vi först till banken för at uträtta ett ärende med gemensamt konto, sen for vi till ikea och åt lunch samt köpte en ny lampa till vardagsrummet. Resten av eftermiddagen och kvällen ägnade sambon åt att ta hand om "olycksplatsen", tyvärr så gick hans dyra tangentbord (som han fick av mig i julklapp för 2 år sedan) sönder... Och så blev det ett hack i skrivbordet... Så flera timmmar fick han ägna åt att städa, torka och dammsuga, samt leta glasbitar, eftersom en lampskärm av glas såklart också gick sönder. Nu är jag så trött på den här skit lägenheten! Vi måste härifrån snarast! Helst redan för 2-3 år sedan! Så mycket skit som vi har varit med om här. inbrotttsförsöket för 4 år sedan, efter det känner jag mig aldrig mera trygg hemmma och drömmer ständigt mardrömmar om den person som rycker i dörrhandtaget. Och att det brann hos grannen då jag var höggravid och ensam hemma. Och att hem-larmet gick kvällen före julafton och vi befann oss 40 mil hemifrån, dottterns första jul, jag står mitt i natten och skakar så mycket så attt min mamma får ta hand om dotttern medan sambon försöker ringa någon som kan åka dit och kolla.
Det här året har hitills varit ett riktigt skit-år, inget har blivit som det var meningen att det skulle bli. Det blir inte som jag vill, men nu har jag mer elller mindre varit tvungen att acceptera att vi får bli kvar här och göra det bästa av situationen. Även om det inte var det här som jag ville, men det får gå i allafall. Jag hoppas att resten av 2011 blir bra mycket bättre än starten har varit! Det kan ju onekligen inte bli sämre...
Bara vi får lånelöftet och det rätta huset dyker upp på hemnet och att vi vinner budgivningen så tror jag att många problem kommmer att försvinna, och vi kommer alla att må bätttre och vara mycket gladare. Men eftersom vi har bott som vi har gjort nu under så många år så vill vi inte gärna flyttta in i en buggarbetsplats ful med byggdamm, dvs vi vill ha ett hus som är mer klart och slippa leva i byggdamm och renovering. Då skulle vi nog må ännu sämre än vad vi redan gör. Vi behöver ett hus där man bara kan flyttta in och börja leva, så att alla planer och drömmar vi pausat i så lång tid äntligen kan förverkligas.
Morgonen och dagis-timmen gick jättebra och jag fick kollaget gjort så att dotttern ska ha nåt att titta på då hon ska vara där själv. Men sen... Det var efter dagis som den här dagen spårade ur! Vi satt i bilen på väg ner på stan, dottern satt och åt en banan. Väl nere, och precis vid trafikljusen innan vi skulle svänga in mot parkeringshuset, så går vårat hem-larm! Jahapp! Det vara bara till att vända och åka i ilfart hem. Sambon sprang upp för trapporna för att se vad som hänt (eller vem som hade brutit sig in) nån minut senare så ringer min mobil och sambon låter på rösten som om han brottas med någon "du måste komma upp nuuu!!" Och jag sliter loss dottern ur bilbarnstolen, får ut oss ur bilen och lyckas även låsa bilen, sen springer jag upp för trapporna (3:e våningen utan hiss, med en väska på ena armen och en snart 2 årig dotter på den andra). När vi kommer in så ropar jag på sambon och han svarar innifrån datarummet, där står han och har tagit emot 2 hyllor som rasat ner över hans skrivbord! Så jag får hjälpa honom att hålla i och lyfta bort dem därifrån. Och nu undrar ni om vi är så dumma så att vi ställt alldeles för tunga saker på hyllorna, men nej det är inte det som är felet. Utan problemet är väggen! Väggen rör på sig och då grannarna smäller i dörrarna (en del av våra grannnar kan inte stänga dörren normalt) så blir det spännningar i väggen och saker flytttar på sig. Sen är väggen av nån sorts blandning, av bland annat röd tegel. Så efter att väggen "vibrerat" för många gånger så blir skruvhålen för stora så attt både plugg och skruv åker ut från väggen. (Vi har nämligen varit med om detta en gång tidigare). Så sambon plockade undan det värsta, jag gav dottern lunch och sen åkte vi först till banken för at uträtta ett ärende med gemensamt konto, sen for vi till ikea och åt lunch samt köpte en ny lampa till vardagsrummet. Resten av eftermiddagen och kvällen ägnade sambon åt att ta hand om "olycksplatsen", tyvärr så gick hans dyra tangentbord (som han fick av mig i julklapp för 2 år sedan) sönder... Och så blev det ett hack i skrivbordet... Så flera timmmar fick han ägna åt att städa, torka och dammsuga, samt leta glasbitar, eftersom en lampskärm av glas såklart också gick sönder. Nu är jag så trött på den här skit lägenheten! Vi måste härifrån snarast! Helst redan för 2-3 år sedan! Så mycket skit som vi har varit med om här. inbrotttsförsöket för 4 år sedan, efter det känner jag mig aldrig mera trygg hemmma och drömmer ständigt mardrömmar om den person som rycker i dörrhandtaget. Och att det brann hos grannen då jag var höggravid och ensam hemma. Och att hem-larmet gick kvällen före julafton och vi befann oss 40 mil hemifrån, dottterns första jul, jag står mitt i natten och skakar så mycket så attt min mamma får ta hand om dotttern medan sambon försöker ringa någon som kan åka dit och kolla.
Det här året har hitills varit ett riktigt skit-år, inget har blivit som det var meningen att det skulle bli. Det blir inte som jag vill, men nu har jag mer elller mindre varit tvungen att acceptera att vi får bli kvar här och göra det bästa av situationen. Även om det inte var det här som jag ville, men det får gå i allafall. Jag hoppas att resten av 2011 blir bra mycket bättre än starten har varit! Det kan ju onekligen inte bli sämre...
Bara vi får lånelöftet och det rätta huset dyker upp på hemnet och att vi vinner budgivningen så tror jag att många problem kommmer att försvinna, och vi kommer alla att må bätttre och vara mycket gladare. Men eftersom vi har bott som vi har gjort nu under så många år så vill vi inte gärna flyttta in i en buggarbetsplats ful med byggdamm, dvs vi vill ha ett hus som är mer klart och slippa leva i byggdamm och renovering. Då skulle vi nog må ännu sämre än vad vi redan gör. Vi behöver ett hus där man bara kan flyttta in och börja leva, så att alla planer och drömmar vi pausat i så lång tid äntligen kan förverkligas.
Kommentarer
Trackback
