Inte så "mainstream"

Första dagen på det nya året. Denna dag får mig att fundera över och analysera mitt liv och hur det hitills har varit. En sak jag har kommit fram till är att jag alltid har följt min egen väg. Jag var under barndommen lite "konstig", eftersom min familj var "konstig". Jag gick aldrig på dagis, min mamma var hemma med oss tills vi började skolan, vi åkte till fjällen på sommaren istället för på vintern (=jättekonstigt! för på sommaren kan man ju inte åka skidor sa folk) eftersom mina föräldrar var stora fan av fjällvandring. Jag gick i en klass där jag egentligen inte passade in eftersom jag inte spelade fotboll eller hade pagé-frisyr. Alla spelade fotboll, men jag tyckte det var skittråkigt, blev medtvingad på fotbollsträning några gången men avskydde det så jag blev ingen långvarig fotbollsspelare. Jag gillade att spela teater och redskapsgymnastik, det var ingen annan jag kände som gjorde det. Jag har alltid haft långt hår och då jag var barn hade jag verkligen jättelångt hår, när alla andra tjejer klippte sig till samma pagé-frisyr så där nån gång under 90-talet så envisades jag fortfarande med att ha mitt lång hår kvar vilket irriterade många. Varje kvartsamtal (som det hette på den tiden) så satt lärarna alltid och gnällde på att jag var så tystlåten och borde ta för mig mer, vad de inte fattade då (som jag hoppas lärare idag ha fått lära sig) är att det är lärarens uppgift att se alla elever och att det är deras jobb att ge individen möjlighet att utvecklas på sitt sätt. Men på den tiden då jag gick i skolan så eftersträvade man att stöpa alla i samma form, och de som inte passade in skulle man ändra på. Idag hoppas jag att samhället är mer högutbildat och påläst och att man ser till individen och att olikheter bara är något positivt och inget som ska motarbetas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0